Josiah berättar denna historia om sig själv: han kom till sitt första möte för att en affisch nämnde gratis kaffe, och han var, i sina egna ord, "en fattig andraårsstudent som skulle dyka upp för mycket mindre än så."

Det som fick honom att komma tillbaka var inte kaffet. Det var en ledare som märkte att han hade missat en vecka och sms:ade för att fråga om allt var okej — inte för att kryssa i en ruta, utan för att han verkligen ville veta.

"Ingen hade verkligen frågat mig det på länge," säger Josiah. "Det öppnade upp något. Jag började dyka upp med avsikt istället för av en slump."

Han har sedan dess gått igenom två svåra perioder — en familjeförlust och en jobbförändring — med samma lilla grupp vid sin sida, och nu gör han för nyare studenter vad som en gång gjordes för honom.