Kwame kom till sin första samling med fler tvivel än övertygelser, inbjuden av en kollega som aldrig fick honom att känna sig efter i sina grundläggande frågor.

Han fortsatte att dyka upp mest för vänskapen, halvvägs förväntande sig att bli pressad mot snabba svar. Istället fann han människor som var villiga att sitta kvar med hans osäkerhet i månader.

"Jag fann en gemenskap innan jag fann några svar, och den ordningen var viktig för mig," säger han. "Det betydde att frågorna aldrig var en förutsättning för att höra till."

Hans frågor ledde så småningom honom någonstans — men han säger att vänskapen skulle ha varit viktig för honom oavsett.